Vaccinationer

Fästingar kan medföra ett antal olika infektionssjukdomar varav Borrelia och TBE är de vanligaste.

Fästingar trivs bäst i mörk och fuktig miljö samt i låg vegetation. Fästingar finns i naturen så snart temperaturen ligger över 6-8 grader varmt.

När fästingen har satt sig på kroppen kan den vara svår att upptäcka. Därför bör man noga undersöka kroppen när man varit ute i naturen där fästingar kan finnas. Det är bäst att upptäcka dem så tidigt som möjligt.

Det är inte alla fästingar som är bärare av infektionssjukdomar.
Läs mer om Borrelia och TBE via knapparna nedan:

Grundskydd är vaccination mot vissa sjukdomar som man behöver skydd mot, både som barn och vuxen.
Man får därför dessa vacciner som barn. Grundskyddet håller dock inte hela livet utan måste fyllas på (boostas) med jämna mellanrum.

Det nuvarande barnvaccinationsprogrammet innehåller vaccination för difteri, stelkramp, kikhosta och polio.
Läs mer om dessa sjukdomar under respektive länk.

Gemensamt för dessa sjukdomar är att de är allvarliga och det är viktigt att vi fortsätter skydda oss mot dem även som vuxna.

Vi rekommenderar att grundskyddet bör fyllas på minst vart 20:e år. Boostrix polio är ett praktiskt sätt att få grundskyddet påfyllt i en dos då det endast behövs ett stick samtidigt som det ger samma skydd som om vaccinationerna ges separat.

Influensa är en mycket smittsam virusinfektion som återkommer i större eller mindre epidemier varje år.
För den som är ung och frisk är influensan sällan farlig men för äldre eller sjuka personer kan den utgöra ett allvarligt hot. Även vid tämligen lindriga epidemier ser man vanligen en överdödlighet på flera tusen personer i Sveriges befolkning under influensatider.

Det finns vaccination mot influensa. Vaccinationen ger dock inte ett totalt skydd men minskar kraftigt risken för insjuknande och allvarliga komplikationer.

Vaccinerar du dig mot influensa varar skyddet bara en säsong. Vaccinationen bör därför upprepas varje höst, under månaderna oktober-november.

Influensavirus är också mycket föränderligt vilket gör att den immunitet som erhållits efter sjukdom eller vaccination är ganska kortvarig. Ibland räcker skyddet under några års tid men ibland när influensavirus ändrar skepnad totalt blir alla helt mottagliga. Trots att man vaccinerat sig eller redan har haft influensan.

Vi rekommenderar influensavaccin till:

• personer med svåra kroniska sjukdomar, framförallt hjärt- och lungsjukdomar
• personer över 65 år, oberoende hälsotillstånd
• personer som bor ihop eller arbetar med personer i ovanstående riskgrupper för att minska risken att smitta dem
• influensavaccination bör också övervägas om man ska resa till områden där influensan går

Idag reser vi mer än någonsin. Det är därför viktigt att du har rätt vaccinationsskydd när du ska ut och resa.

Vad du behöver utöver grundskyddet beror på var du ska åka men också hur du ska resa, hur länge du ska vara borta samt tidigare vaccinationer osv.

Vi hjälper dig att skräddarsy ett lämpligt vaccinationsskydd och kommer med hygien- och hälsoråd för att du ska må bra, såväl under resan som vid hemkomsten.

De flesta vaccinationer håller i flera år från vaccinationstillfället men alla håller olika länge. Har du tidigare fått något resevaccin kan det ändå vara bra om du stämmer av med oss ca 4-5 veckor före din resa så att
du fortfarande har fullt skydd.

Om du vill veta vilka vaccinationer som behövs inför din resa är du välkommen att kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning på tel nr 0531-531 160.

Vill du själv sätta dig in i vilka vaccinationer du behöver finns användbar information på följande sidor:

• Reseråd och vaccination
• Smittskyddsinstitutet
• WHO
• Utrikesdepartementet
• Europeiska Reseförsäkringar
• Resevaccin.nu
• Vaccinationsguiden

På Dalslandskliniken utför vi följande resevaccinationer. Läs mer om respektive sjukdom som du kan vaccinera dig mot på vår vaccinationsmottagning genom att klicka på länkarna i menyn till vänster:

• Gulsot – hepatit A + B
• Gula febern
• Japansk B-encephalit
• Kolera och turistdiarré
• Meningokocksjukdom (epidemisk hjärnhinneinflammation)
• Malaria
• Rabies
• Tyfoidfeber

Var vänlig fyll i vårt medicinska frågeformulär innan du kommer för vaccination: Mediciniskt frågeformulär

Bältros (herpes zoster) orsakas av att det virus som en gång gjorde oss sjuka i vattkoppor återaktiveras. För att kunna få bältros måste man alltså ha haft vattkoppor tidigare i livet.

De flesta av oss får vattkoppor som barn. Sjukdomen blir sällan allvarlig och går vanligtvis över av sig själv efter någon eller ett par veckor. Men viruset som orsakade sjukdomen (varicella zoster) lämnar inte kroppen när vattkopporna gått över, utan lägger sig vilande i våra nervrötter.

För de flesta märks viruset sedan aldrig av igen, men hos en del av oss kommer det vid något tillfälle senare i livet att återaktiveras. Det är då vi får bältros.

Nästan alla som vuxit upp i Sverige har haft vattkoppor och riskerar därmed att få bältros. Var fjärde person drabbas någon gång i livet.

För det mesta finns det ingen utlösande faktor som förklaring till bältros och det är därför mycket svårt förutsäga vem som kommer att drabbas eller hur allvarlig sjukdomen blir. Men risken att drabbas av bältros ökar med åldern, de flesta som får sjukdomen är över 50 år, och ju äldre man är då man får bältros desto besvärligare tenderar sjukdomen att bli. Med åldern ökar även risken för besvärliga komplikationer.

Bältros kännetecknas av utslag med vätskefyllda blåsor, oftast i ett band eller bälte på ena sidan av kroppen. Utslagen kan uppkomma i princip var som helst på kroppen men vanligast är att de sitter någonstans på överkroppen. Med åldern ökar dock risken för att viruset aktiveras längs nerver i ansiktet eller huvudet (kraniala nerver).

Bältros kan vara mycket smärtsamt, vilket också hörs på det äldre namnet: ”Helveteseld”. Oftast avtar smärtan och går över inom en dryg månad, samtidigt som utslagen läker och torkar ut. Men i vissa fall kan sjukdomen leda till nervsmärtor som kan bli kvar under lång tid.

Själva bältrosen kan man inte bota men en läkare kan skriva ut virushämmande läkemedel som kan förkorta sjukdomsförloppet och minska den akuta smärtan. För att ha effekt måste behandlingen sättas in senast 72 timmar efter att utslagen har börjat visa sig. Mot smärtan vid bältros kan man använda smärtstillande läkemedel.

Livmoderhalscancer är precis som det låter cancer i livmoderhalsen. Livmoderhalscancer orsakas av ett virus som kallas för Humant Papillomvirus (HPV) och som överförs sexuellt. Sjukdomen utvecklas
långsamt via en ökande grad av cellförändringar.

Cellförändringar ger inga symptom utan kan endast upptäckas genom ett gynekologiskt cellprov.
När cellförändringarna utvecklats till cancer är det vanligaste symptomen blödningar från underlivet.

Varje år drabbas cirka 450 kvinnor av livmoderhalscancer. Tack vare gynekologiska cellprovskontroller upptäcks livmoderhalscancer ofta i ett tidigt stadium och går därför ofta att behandla i ett tidigt skede.

På Dalslandskliniken erbjuder vi vaccin mot humant papillomvirus (HPV) som är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer och Kondylom.

Vaccin mot livmoderhalscancer – Frågor och Svar

• Vem kan vaccinera sig mot Livmoderhalscancer?

Vaccination bör ske före sexdebuten för bästa möjliga skydd men även du som har haft oskyddat sex kan ha nytta av vaccineringen. Detta för att vaccinet ger full skyddseffekt till kvinnor som ännu inte smittats av någon av de typer som vaccinet skyddar mot. Skulle man dock redan bära på någon
av virustyperna skyddar vaccinet mot de återstående.

• Vad skyddar vaccinet mot?

Vaccination mot livmoderhalscancer hjälper till att skydda mot de fyra HPV-typer som bland annat orsakar 70 % av alla livmoderhalscancerfall och 90 % av alla kondylomfall.

Vaccinet kan ha god skyddseffekt upp till 45 års ålder så även kvinnor som har varit sexuellt aktiva en längre tid kan ha nytta av att vaccinera sig mot livmoderhalscancer. För bästa möjliga skydd mot livmoderhalscancer bör du komplettera vaccinationen med regelbundna gynekologiska cellprovtagningar.

Vaccinet skyddar mot:
• Livmoderhalscancer
• Cellförändringar och förstadier till cancer på livmoderhalsen
• Förstadier till cancer i vulva och vagina
• Kondylom

Pneumokocker är vanligt förekommande bakterier som är en av de vanligaste orsakerna till lunginflammation. Sjukdomar som är orsakade av Pneumokocker finns över hela världen.
Dessa bakterier är också en av de vanligaste orsakerna till dödsfall på grund av lunginflammation hos äldre personer.

Numera finns det ett vaccin mot Pneumokocker som inte minskar risken för lunginflammation men däremot risken att dö av den. Vaccinationen kan utföras samtidigt som vaccination mot influensa. Vaccination mot Pneumokocker behöver upprepas först efter 5-10 år.

Nu finns det även ett nytt pneumokockvaccin, Prevenar, som huvudsakligen är avsett för späd-och småbarn. Vaccinet ger ett gott skydd mot allvarlig Pneumokocksjukdom.

Vi rekommenderar pneumokockvaccin till samma riskgrupper som influensavaccination samt till följande grupper:

• Personer som tidigare haft pneumokockinfektioner eller lunginflammationer
• Personer som saknar mjälte eller normal mjältfunktion
• Personer som har nedsatt immunförsvar på grund av HIV-infektion samt
kortison- eller cellgiftsbehandling